Ytterligare 5 timmar på akuten
Jag är feberfri och har haft en massa energi i dag,men framåt kvällen fick jag smärta i lungorna och ryggen ..och en smärta som forsatte över bröstet och hjärtat,så jag tänkte ringa och kolla med sjukvårdsupplysningen om detta var något av de symtom som kan uppstå vi njurbäckeninflamation, men det kunnde inte bekräfta min tanke kring mina nya symtom utan kallade på kirugjouren på akuten, som vidare beslutade att jag skulle komma in(!)
Så jag traskade förövrigt pigg och frisk mot akuten. Där fick jag först träffa en kirugläkare som tog några prover och gjorde undersökningar, och jag hävdade att jag var för pigg och bara undrade om dessa symtom var normala för min sjukdomsbild,(jag försökte till och med smita,ihop om att någon mer behövande säkert skulle uppskatta platsen ,och samtidigt minimera den extremt långa väntetiden..Men icke,han konfronterade mig, och jag ursäkatde mig med väskan på ryggen och jackan på, med något i stil med-jag vill ju inte ta upp er tid..istället kännde jag-jag dör om jag ska vänta så länge( då hade jag legat på undersökningsrummet själv i 2timmar,två timmar blir många mer när man ligger med klockan tickandes framför sig..
jag var beredd på att få gå hem efter EKG ,som visade sig vara normalt, men då började kirugläkaren yra om komplikationer vid infektioner,och då syftade han på blodproppar i lungor och hjärta(!) och där blev jag livrädd! kort där efter kom en söt och rar undersköterska in och tappade lite blod för att skicka dem på analys.
Till min stora förvåning,skulle det dröja minst en timme för provsvaren att komma,och innan dess ville inte medicinläkaren ta några beslut..då var kl 11..alltså tre och en halvtimme på akuten..
så jag gick hem till madde iväntan på provsvaren och den andre läkaren,och så söt som bara madde kan vara så följde hon med mig för att invänta läkarens beslut (?) kl 00.35 kom läkaren och medelade provsvaren ,min sänka hade sjunkit något sen jag började med pencilinen ,men inte tillräckligt (?) o lika så med de vita blodkropparna..
Och inte nog med att de stuckits i mina armar en gång, då vill den andra läkaren ha blododlingar och en lungröntgen
och då fanns två alternativ-stanna kvar på den hårda båren med papplakan, eller åka hem och komma tillbaka för röntgen imorgon, tro på tusan att jag körde på alternativ nummer 2, jag måste ju för tusan sova lite med..
och innan hemgång-några flaskor blod från mig till odling..
Nu ska jag sova-hoppas på shopping i morgon och fina lungbilder :)
Så jag traskade förövrigt pigg och frisk mot akuten. Där fick jag först träffa en kirugläkare som tog några prover och gjorde undersökningar, och jag hävdade att jag var för pigg och bara undrade om dessa symtom var normala för min sjukdomsbild,(jag försökte till och med smita,ihop om att någon mer behövande säkert skulle uppskatta platsen ,och samtidigt minimera den extremt långa väntetiden..Men icke,han konfronterade mig, och jag ursäkatde mig med väskan på ryggen och jackan på, med något i stil med-jag vill ju inte ta upp er tid..istället kännde jag-jag dör om jag ska vänta så länge( då hade jag legat på undersökningsrummet själv i 2timmar,två timmar blir många mer när man ligger med klockan tickandes framför sig..
jag var beredd på att få gå hem efter EKG ,som visade sig vara normalt, men då började kirugläkaren yra om komplikationer vid infektioner,och då syftade han på blodproppar i lungor och hjärta(!) och där blev jag livrädd! kort där efter kom en söt och rar undersköterska in och tappade lite blod för att skicka dem på analys.
Till min stora förvåning,skulle det dröja minst en timme för provsvaren att komma,och innan dess ville inte medicinläkaren ta några beslut..då var kl 11..alltså tre och en halvtimme på akuten..
så jag gick hem till madde iväntan på provsvaren och den andre läkaren,och så söt som bara madde kan vara så följde hon med mig för att invänta läkarens beslut (?) kl 00.35 kom läkaren och medelade provsvaren ,min sänka hade sjunkit något sen jag började med pencilinen ,men inte tillräckligt (?) o lika så med de vita blodkropparna..
Och inte nog med att de stuckits i mina armar en gång, då vill den andra läkaren ha blododlingar och en lungröntgen
och då fanns två alternativ-stanna kvar på den hårda båren med papplakan, eller åka hem och komma tillbaka för röntgen imorgon, tro på tusan att jag körde på alternativ nummer 2, jag måste ju för tusan sova lite med..
och innan hemgång-några flaskor blod från mig till odling..
Nu ska jag sova-hoppas på shopping i morgon och fina lungbilder :)
Kommentarer
Trackback
